Eller snart och snart, det är han väl inte egentligen, men tiden går rätt fort nu känner jag. Nu är jag i v.25 och har alltså "bara" ca 15 veckor kvar :) Jag har hela tiden trott att vi fått en väldigt lugn bebis, men nu de senaste dagarna har han gjort sig påmind flera gånger om dagen, även om det inte är så mycket än. Men mysigt är det!

Jag lider fortfarande av foglossning som tyvärr har blivit värre nu efter allt gående på stan, men förhoppningsvis lägger det sig igen efter mellandagarna, och blir inte värre än vad det är nu. Sen är jag väldigt trött fortfarande, men det är ju oxå något som hör till. Det värsta är dock min energi, jag vet inte var den är? Speciellt om jag går på stan, jag blir skittrött efter 10 min max och måste sätta mig ner och dricka något eller äta en godisbit. Skitjobbigt! Vet inte om det beror på blodtrycket, sockervärdet eller något, men i början av januari ska jag göra glukosbelastning som visar om jag har graviddiabetes eller inte, eller om jag riskerar att få det. Så efter det vet jag väl mer om varför jag mår som jag mår.. Kul är det i alla fall inte.

Sen är det en grej till jag måste klaga på och det är mina sprutor. Det har gått galant att ta dem fram till nu, nu är ju magen mer spänd och det gör verkligen jätteont på flera ställen på magen, så det är väl det jag önskar jag slapp mest just nu. Men jag måste ju stå ut i över 20 veckor till och det känns ju sådär om jag ska vara ärlig, men som jag sa förra gången jag skrev om sprutorna, att vad gör man inte för bebisens skull? :)

Men men, om man bortser från alla krämpor jag har så är vi såå lyckliga, glada och förväntansfulla, både Fredrik och jag. Och Enya med såklart, även om hon inte pratar om bebisen så jättemycket. Det är fortfarande ofattbart att vi snart ska bli fyra i familjen, men jag längtar något oerhört efter lillfisen som bor där inne i magen!



Slänger in en bild från igår som avslut på detta inlägg.. :)