Nu har jag bestämt mig.
Jag ska börja gå lite längre promenader om dagarna, gärna två stycken. En med Enya och en själv. Det blir troligtvis så, eftersom Enya sover tidigt, och tiden brukar liksom inte riktigt finnas till innan kl 20 på kvällen.

I 3 dagar har jag hållt på bara, men på nåt konstigt sätt känner jag mig nyttigare alla redan. Trots mina pommes frites-middagar, hehe.
Men det är ju faktiskt väldigt skönt att vara ute, både jag och Enya mår bra av det.

Idag tog Annika, jag och barnen en promenad på cirkus en timma. Gick till malfors och tillbaka, barnen skulle ju hem och äta. De somnade i sina vagnar båda två och det såg så himla skönt ut! Nästan så man blir lite avundsjuk.

När vi kom in var det dags för Enya att äta. Gjorde iordning gröt, och hon åt litegrann, sen började hon stortjuta!
Försökte trösta henne, men det gick inte så bra. Gjorde iordning en flaska mat istället, och efter 20 minuters trälande fick hon i alla fall i sig 90 ml. Sen tjöt hon igen!
Tröstade, rapade och gjorde allt annat jag kunde tänka mig vara felet, men inget hjälpte. Till slut tog hon nappen och var jättetrött. Men så fort Jerry kom innanför dörren så försvann hennes "problem". Typiskt!

Hon satt i babysittern hos honom i köket och pratade och skrattade massor, och då känner man sig bra värdelös som mamma kan jag säga. Mig gör hon inte alls så med, jag är väl tråkig skulle jag tro.
Men sen när jag gick ut i köket så hade hon bajsat (för 3:dje gången idag) och jag tror det var därför hon var så ledsen. Som Annika sa - man tänker inte riktigt på att de kan ha ont i magen när de är så pass stora, men det var nog därför. Blir ju en ganska stor omställning för magen att gå från enbart "mjölk" till gröt och frukt. Sen är det troligtvis tänderna som spökar lite också, så hon har egentligen all rätt att vara ledsen och gnällig. Inte lätt att vara barn alltid.

Nu sover hon sen 20.30 och har faktiskt inte vaknat en enda gång som hon gjort tidigare den här veckan. Skönt!
Skulle kanske passa på att sova lite jag med!?